7 dagar. Jag vet att det är så, jag är fullt medveten att vi om en vecka och några timmar sätter oss på det första av tre plan som tillsammans ska ta oss till Namibia. Jag vet att vi om drygt en och en halv vecka packar in oss i minibussen tillsammans med förväntansfulla ungdomar och eventuellt något spännande djur, stänger bilrutorna och åker på sandiga vägar tills vi når Harnas Main Gate, och därifrån ser vägen jag åkt mängder med gånger och väggar jag varit med och byggt.

 

Jag vet att det är så. Men jag förstår det inte. Min hjärna har inte kopplat att vi snart ska åka, eller ens att vi ska åka alls. Jag vet att det är så, allt är förberett, men det känns fortfarande mer som en dagdröm än något som faktiskt är på riktigt. Om en vecka åker vi. Snart är jag där igen, bland lejon och savanner. Jag hoppas bara att jag kan få förstå det snart!