131015 - Dag 11-12
Igår var jag på baboonwalk på morgonen! Chloe fick inte följa med, hon har en tendens att bita folk lite väl hårt, men de tre "mellanbabianerna", Ronnie, Rika och Rosie, och Abu fick gå ut. Abu är fortfarande lika gullig, och hoppar gärna upp på huvudet på dem han känner, han är bara något större än han var förra gången jag var här. Ronnie och Rosie är också jättegulliga, Rika är lite svårare att ha med att göra. Men det gick bra, vi gick i ett par timmar och de satt på våra huvuden och/eller lekte i träden eller på marken. Jag tycker om babianer!
På eftermiddagen hade jag tracking. Tillbaka ut i bushen, fler rivsår på benen, men en massa spännande information om hur man spårar både djur och människor, och hur olika sorters djurs spår ser ut. Vi fick till slut testspåra en volontär som gömde sig, det var inte helt lätt men roligt! Vi fick också lite info om hur man ska göra om man går vilse; det hade varit bra att veta förra gången jag var här!
Idag har jag börjat min träning som foodprep mum! Det innebär att jag inte kommer att ha foodprep så som jag har haft innan, utan istället se till att allting fungerar, ha hand om nycklarna och påminna folk om saker de annars glömmer. Det är varannan dag, alltid, och det är alltså två volontärer som delar på uppgiften. Det är inte jättespännande, snarare ganska tråkigt, men det är viktigt,.det måste bli gjort och det är bra om det görs av någon som stannar länge. Varannan dag är också.mindre.än.vad de flesta andra har just nu, så jag kommer förmodligen hinna med mer av de andra aktiviteterna, det är bra!
Förutom det har jag hunnit med en promenad med de "stora" babianerna. De är motsvarande i äldre tonåren, väger ca 15 kg, och är inte helt fullvuxna, men större än dem vi brukar hantera. De frågade igår vilka som ville, jag tänkte låta bli först men en av sakerna jag lärde mig här förra gången är att "fear is temporary, regret is forever", så jag anmälde mig i alla fall. Det var jätteroligt, en adrenalinkick som är obeskrivlig, de är så stora och så starka och allt sker på deras villkor. Och det gick bra, inga bett eller rivmärken att tala om, och det var jättefint att få se dem vara babianer på riktigt!
Det åskar hysteriskt här nu, jag ska försöka sova men vi får väl se hur det går. Imorgon lär vara en blöt dag.
På eftermiddagen hade jag tracking. Tillbaka ut i bushen, fler rivsår på benen, men en massa spännande information om hur man spårar både djur och människor, och hur olika sorters djurs spår ser ut. Vi fick till slut testspåra en volontär som gömde sig, det var inte helt lätt men roligt! Vi fick också lite info om hur man ska göra om man går vilse; det hade varit bra att veta förra gången jag var här!
Idag har jag börjat min träning som foodprep mum! Det innebär att jag inte kommer att ha foodprep så som jag har haft innan, utan istället se till att allting fungerar, ha hand om nycklarna och påminna folk om saker de annars glömmer. Det är varannan dag, alltid, och det är alltså två volontärer som delar på uppgiften. Det är inte jättespännande, snarare ganska tråkigt, men det är viktigt,.det måste bli gjort och det är bra om det görs av någon som stannar länge. Varannan dag är också.mindre.än.vad de flesta andra har just nu, så jag kommer förmodligen hinna med mer av de andra aktiviteterna, det är bra!
Förutom det har jag hunnit med en promenad med de "stora" babianerna. De är motsvarande i äldre tonåren, väger ca 15 kg, och är inte helt fullvuxna, men större än dem vi brukar hantera. De frågade igår vilka som ville, jag tänkte låta bli först men en av sakerna jag lärde mig här förra gången är att "fear is temporary, regret is forever", så jag anmälde mig i alla fall. Det var jätteroligt, en adrenalinkick som är obeskrivlig, de är så stora och så starka och allt sker på deras villkor. Och det gick bra, inga bett eller rivmärken att tala om, och det var jättefint att få se dem vara babianer på riktigt!
Det åskar hysteriskt här nu, jag ska försöka sova men vi får väl se hur det går. Imorgon lär vara en blöt dag.
Kommentarer
Trackback