Jag insåg att jag glömde skriva om fencepatrol igår! Igår morse var jag på fence patrol igen. I vanliga fall är det inte mycket att skriva om, men söndagar är lite speciella. Tertius kör bilen på söndagarna och stannar till hos Brad, Pax och Maddox - tre stora lejonhannar. Vi får inte gå in till dem, men de är väldigt gosiga genom stängslet och blir gärna kliade bakom öronen. Det är den närmaste kontakten vi har med lejonen, men det är häftigt så att det räcker!

Igår eller idag eller hur man nu ser på saken, hade jag sleepout med Atheno. Han kom redan innan vi ropade på honom, och lade sig på min madrass. Ganska snart flyttade han dock över till Josefine, så jag fick tillbaka min madrass. Han spann hela tiden, han låter som en traktor eller möjligen en motorcykel. Efter ett par timmar kom han över och lade sig hos mig, precis bredvid, på madrassen och halva sovsäcken. Jag vet inte hur jag ska lyckas beskriva känslan när man ligger utomhus, och ser siluetten av ett gepardhuvud avteckna sig mot en stjärnklar himmel, en stjärna faller och han lägger huvudet på mitt och somnar, kind mot kind. Det är magiskt, helt enkelt. Ett sånt där Harnasögonblick. Han sov sedan hos mig hela natten, varmt och skönt! Han kunde möjligen ha fått ta lite mindre plats, jag låg på marken större delen av natten och sov inte mycket, men det var absolut värt det!

Efter frukost idag var jag på promenad med Ronnie, Rika, Rosie och Abu (och några volontärer, förstås!). Det var en ganska kort promenad, och babianerna lekte ganska mycket med varandra och inte mycket med oss, men det var fint. Rosie satt en del på mitt huvud, jag gillar henne. Hon är den enda som håller i håret så att man får bort det från ansiktet istället för att hålla det framför ögonen på en, och hon byter axel att sitta på när man blir trött. Trevlig babian! Efter promenaden hamnade vi i krokodilhålet igen. Det blir större, men det går inte så fort. Vi är dock många, så det borde gå att få det klart någon gång!

På eftermiddagen hade jag interaction, vimlet kort sammanfattat innebär att jag skulle umgås med geparderna. Ja tack! Det tyckte inte de, de var hungriga och undrade mest varför vi inte hade med oss någon mat. De var tydligt irriterade och vi tyckte att så kul ska vi inte ha, så vi gick ut igen nästan direkt. Det blev med andra ord en lugn eftermiddag, vilket behövdes på efter bristen på sömn i natt. Jag hade sett fram emot en tidig kväll hela dagen...

... Men det här är ju Harnas, så expect the unexpected. Nightdrive, vilket jag har sett fram emot i flera veckor, blev naturligtvis ikväll. Jag kände mig mer som en zombie än som en människa, men man somnar i alla fall inte när man skumpar runt i baksätet på en bil, med iskall vind i ansiktet. Vi såg en hel del saker, dels spindlar, skalbaggar, en skorpion och annat med för många ben, dels en padda, och dels zebror och piggsvin. Vi fick också gosa lite med Dolce och Gabbana, leoparderna, genom stängslet, det var fint! Det var i allmänhet en rolig night drive, Enrico, som guidar, är jättebra och har massor av humor samtidigt som han vet väldigt mycket om djuren. Han är också duktig på att ställa frågor som får oss att tänka till (inte alltid helt lätt när man är helt slut!). Tydligen var det inte bara jag som var trött. "So, if you look at a porcupine you can see that they are both black and white. What does that tell you?" "Ehm... That they are not racist?"

Nu ska jag äntligen sova!